Janni var nervös den dagen. Det var knappast någon obekant känsla för henne. Många saker gjorde henne nervös i livet. Hon kunde känna nervositet av att gå från sovrummet till toaletten när det var mörkt. Hon kunde vara rätt för att äta mat som hon tillagat för två dagar sedan. Detta även om den stått i kylen under hela perioden. Idag var hon dock nervös för något annat. Hon oroade sig för hur första dagen som städhjälp skulle gå.
Hon var ny på arbetsmarknaden, minst sagt. Detta var hennes första arbetsföra dag någonsin. Inga sommarjobb och inga tillfälliga anställningar under studietiden. Nej, nu var det på riktigt för första gången. Hon hade landat ett jobb som städhjälp via en väns familj. De drev nämligen företaget och detta var möjligen hennes största orsak till oro.
Tänk om hon inte var en bra städhjälp? Svaret på detta är såklart att ingen är bra på de jobb de nyligen tagit sig för. Hur skulle hon kunna vara en bra städhjälp? Hon hade ju aldrig varit städhjälp förut? Men denna tanke hjälpte henne inte särskilt länge. Hon tänkte att ett dåligt utfört jobb skulle resultera i två saker.
- Att hennes arbetsgivare blev sura på henne
Det skulle vara tråkigt som det var, men särskilt som hon kände företaget där hon jobbade som städhjälp. Deras son var för guds skull hennes bästa kompis. Hon kände sig helt enkelt tvungen, för deras skull, att vara världens bästa städhjälp. Detta trots att det var hennes första dag på jobbet. Det bara behövde bli bra.
- Sura kunder
Ja, tänk om kunderna hon skulle besöka tyckte att hon var en dålig städhjälp? Att de skulle jämföra henne med tidigare personer som hade varit bättre? Janni hade förstås genomgått en gedigen utbildning som förberett henne på jobbet. Men tänk om hon skulle tappa bort sig? Glömma en massa saker som är absolut nödvändiga för att göra ett bra jobb. För att vara en pålitlig och duktig städhjälp.
Tankarna snurrade runt i hennes huvud där hon stod på en fullpackat 62:ans buss på väg mot den första kunden. Hon höll hårt i pappret hon burit med sig och där en checklista hon skrivit själv fanns. Som tur var skulle den första kunden i alla fall inte vara hemma. Hon hade nycklar som hon bar med sig i väskan och hon hade fått koden till ingången.
Tiden kändes som både en evighet och ett ögonblick samtidigt. Plötsligt lästes hennes stopp upp i bussens högtalare och det var dags att gå av. Dags att vara världens bästa städhjälp redan första dagen.